Socialdemokratiska gruppens förslag till Barn- och utbildningsnämnden
- Barn- och utbildningsnämnden beslutar att fastställa internbudget 2022 med utgångspunkt från förvaltningens förslag men med de tillägg/förändringar som föreslås i kolumnen för S-gruppens förslag. Beslutet gäller under förutsättning av att kommunfullmäktige 2020-11-16 beslutar om budget för 2022 enligt det socialdemokratiska förslaget.
- Barn- och utbildningsnämnden beslutar att delegera till ekonomichef att under verksamhetsåret besluta om indexförändringar av grundbidrag till fristående huvudmän.
- Barn- och utbildningsnämnden beslutar att fastställa grundbidrag till fristående huvudmän enligt förteckning.
- Att besluta om avgiftsfria pedagogiska måltider i förskolan.
- Att det genomförs en fördjupad utvärdering gällande konsekvenserna av Slussens nedläggning.
- Att besluta om att stärka och utveckla skolbiblioteken i samarbete med kultur och fritidsnämnden.
- Att när uppdraget ges att projektera för en ny skolbyggnad på Spängerskolan även utreda förutsättningarna för ett samlokaliserat folk- och skolbiblioteket. Detta ska vara tillgängligt och ha en egen entré.
Budgetförändringar Alliansstyrets förslag Belopp (mkr) S-gruppens förslag Belopp (mkr)
Volymförändringar 19,0 + 1,3 → 20,3 19,0 + 1,3 → 20,3
Indexering, bidrag 10,0 10,0
fristående huvudmän
Bidrag för lokaler, 2,2 2,2
fristående huvudmän
Barn med särskilda behov 1,0 3,0
Socioekonomisk resurs 1,0 3,0
Modersmålsundervisning/ 2,0 2,0
studiehandledning
Insatser för nyanlända 11,0 11,0
Indexering livsmedel 1,5 1,5
Gemensam service 4,0 0
Förskola 6,0
Grundskola 2,5
Fritidshem 2,0
Gymnasieskola 3,0
Vuxenutbildningen 2,0 + 2,0
Kommunala musikskolan 2,0
Förstärka elevhälsan 3,0
Fri pedagogisk lunch i förskolan 3,0
Utveckla biblioteken i samarbete med KoF 0,5
Summa 1 53,0 79,0
Finansiering
Ramförstärkning KF 34,0 60,0
beslut nov
BUN beräknad 19,0 19,0
volymförändring
Summa 2 53,0 79,0
Kommentarer till Socialdemokraternas förslag till budgetförändringar som avviker från Alliansstyrets förslag
S-gruppen vill tydligt förstärka skolans kompensatoriska uppdrag genom att fördela 2 miljoner extra var till potten för ”barn med särskilda behov” och den socioekonomiska resursen. Alliansstyrets förslag innebär ingen förstärkning alls utan är enbart en uppräkning grundad på att vi kommer att få fler barn- och elever i våra skolverksamheter. Alla elever, oavsett förutsättningar och bakgrund, ska ges en ärlig chans att klara skolan och nationella rapporter visar tydligt att det är det kompensatoriska uppdraget som är svensk skolas akilleshäl. Denna resursförstärkning fördelas ut till skolområdens och ger rektorerna ännu lite bättre förutsättningar att organisera för en undervisning som är framgångsrik för alla barn och elever i Kristianstads kommuns verksamheter. Det är ute i verksamheterna som dessa resurser ska göra skillnad.
Huvudskälet för införandet av gemensam service för kost, städ och transport var effektivisering. När vi därför går in organisationens andra år förutsätter vi att eventuella volymförändringar går att genomföra inom ram då skälet för ökade kostnader handlar om organisation och ersättningssystem.
Vi motsatte oss de generella nedskärningar av undervisningsresurser som alliansstyret genomfört under innevarande år i förskolan, grundskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan och vuxenutbildningen och fördelar därför medel hit i motsvarande storlek. Gällande gymnasieskolans anslag avvisar vi besparingsförslaget gällande NIU. Det presenterade förslaget och går emot den målbild som tidigare beslutats enhälligt av nämnden men framförallt är det bara några månader tills förstudien kring gymnasieskolans framtida organisering presenteras i nämnden. Målbilden beskriver ambitionen om att NIU bör erbjudas på flertalet program och tidigare inskränkning har byggt på att en gymnasieskola geografiskt legat utanför stan. Pusslet kring vilka program som ska bedrivas var förväntas snart falla på plats. Att dessa program ligger samlat centralt kan säkert förenkla verksamhetens organisation men vi vill att de valbara programmen ska vara varierande både avseende kön, teoretiska och praktiska program och saknar tekniska alternativ.
Gällande vuxenutbildningen förstärker vi med ytterligare två miljoner eftersom både pandemin och samhällsutvecklingen inneburit ökad efterfrågan. För en del studerande inom vuxenutbildningen utgör denna skolform en andra chans och de som inte studerat på flera år eller har tidigare skolmisslyckanden i bagaget kan möjligheten till närundervisning och studiestöd var avgörande för att uppfylla yrkesdrömmar och hitta sin plats i samhället. Vuxenutbildningen utgör därför även en viktig roll i Kristianstads kommuns satsningar på arbetsmarknadsåtgärder.
Vi är stolta över vår kommunala musikskola och motsatte oss alliansstyrets nedskärning motsvarande 13 % kombinerat med avgiftshöjning. Barn och ungas rätt till estetiska uttrycksformer bör planeras så att så att alla får denna möjlighet vilket innebär en utveckling mot uppsökande verksamhet eller en utökad verksamhet kopplad till skolor i områden där en lägre andel efterfrågar musikskolans verksamhet.
Årets nedskärningar drabbade även elevhälsan trots rapporter som visade på barns- och ungas psykiska ohälsa redan före pandemin. En väl fungerande elevhälsa bidrar med stöd och kompetens ut i varje klassrum. Varje barn har rätt att få det stöd krävs för att växa som människa, tillgodogöra sig undervisningen och därmed klara sig bättre i det fortsatta vuxenlivet.
Vi har fått signaler om att årets avgiftshöjning på den pedagogiska lunchen medfört att färre vuxna äter på förskolan och att måltidssituationen på många förskolor försämrats. När barnskötare och förskollärare äter med barn på förskolan är detta en både fostrande och fodrande arbetsuppgift i en tid när många barn har alltför lite erfarenhet av måltidsgemenskap. Pedagogiska måltider på småbarnsavdelningar innebär ständiga avbrott för tork av kladd, toabesök eller liknande och just därför har personalen sin egentliga lunchrast separat. Måltider är så mycket mer än näringsinnehåll, smak eller energi. Den utgör också en del av undervisningen. I riktlinjer angående mat i förskola och skola står: ”Måltiden är ett tillfälle att umgås och bygga relationer mellan barnen och med de vuxna men måltiden kan också integreras i det pedagogiska arbetet. Den kan användas till att väcka nyfikenhet på mat, odling, ekologi och matematik, eller för att prata om kultur, samhälle och demokrati.”
S-gruppen vill också satsa 0,5 miljoner på att stärka och utveckla skolbiblioteken i samarbete med kultur och fritidsnämnden. Skol och folkbibliotek har olika uppdrag men tillsammans bidrar de till att stimulera till läsning och öka kunskapen om informationsteknik för kunskapsinhämtning och lärarande. Forskning visar att detta uppdrag både förutsätter tillgång till utbildade skolbibliotekarier och en fungerande samverkan mellan denne och skolans undervisande pedagoger. Kombinerade folk- och skolbibliotek kan vara ett sätt att säkra god tillgång till biblioteksverksamhet i hela kommunen. Då delar av Spängerskolans undervisning bedrivs i paviljonger finns här ett behov av att projektera för nya undervisningslokaler de närmsta åren. S-gruppen föreslår att detta projekt även ges i uppdrag att utreda förutsättningarna för en samlokalisering av folk- och skolbiblioteket i Arkelstorp. Detta bibliotek ska givetvis ha god tillgänglighet för funktionsnedsatta och bör även ha en egen entré utifrån.
Nedläggningen av Slussen har inneburit att mottagandet av nyanlända genomgått en genomgripande förändring då detta spreds ut i verksamheterna. Vi kräver att genomförs en fördjupande utredningen som kartlägger effekterna av denna förändring nu när förändrade organisationen satt sig och varit i bruk ett läsår. Vad innebar förändringen för elevens lärande, skolans undervisande pedagoger, de pedagoger som undervisar i modersmål eller svenska som andraspråk eller studiehandledare?
Arbetet ska vara en friskfaktor
Den viktigaste resursen som kommunen förfogar över är de anställdas arbete. Det är genom
de insatserna som välfärdsuppdragen blir praktisk handling. Kvalitet uppstår i grunden i mötet
mellan den anställde och kommuninvånaren. Det är hur det mötet sker och innehållet i det
som avgör kvaliteten i välfärden. Avgörande för goda möten med kvalitet i välfärden är att de
anställda har verktyg och förutsättningar för att ge goda möten. Det kräver en god arbetsmiljö
och en hög grad av delaktighet i arbetes planering och genomförande. Det görs nu stora
insatser i arbetet för en god arbetsmiljö. Det finns både medvetenhet och kunskaper hos
många medarbetare. Det är bra! Men ännu är det allt för hög sjukfrånvaro. Kommunen måste
framgent fortsätta att satsa på goda arbetsmiljöer. Arbetet ska man bli frisk av, inte sjuk! Det här är en avgörande fråga för kommunen som arbetsgivare!
I en motion har vi socialdemokrater föreslagit att en kommunövergripande arbetsmiljöfond inrättas, om 35 mkr. Den ska inledningsvis arbeta med att stärka möjligheterna till återhämtning efter pandemin, men även stärka ett långsiktigt arbetsmiljöarbete. Under kommande år behövs ytterligare avsättningar till fonden. Fonden ska i huvudsak verka på en övergripande nivå med strategiska åtgärder som förbättrar arbetsmiljön. Arbetet med fonden ska ske i nära samverkan med de fackliga organisationerna.
För den socialdemokratiska gruppen i barn- och utbildningsnämnden
Ulrika Tollgren – vice ordförande