Planeringsförutsättningar
Kommunen står inför nästa och kommande år inför stora verksamhetsmässiga och ekonomiska utmaningar. Vi behöver ökade intäkter för en hög kvalitet inom välfärdens områden. Vi behöver hushålla med de resurser kommunen förfogar över på ett klokt och ansvarsfullt sätt. Socialdemokraternas utgångspunkt är att kommunen alltid ska värdera hur den bidrar till att bygga och främja välstånd för kommuninvånarna. Ett välstånd som når alla kommuninvånare och som främjar jämlikhet och lika möjligheter för oss som lever här. Ett välstånd som främjar en grön och hållbar tillväxt för ett grönt och hållbart Kristianstad. Det är också utgångspunkten i de prioriteringar vi ser som nödvändiga inför det kommande budgetarbetet.
Prioritera det som bygger välstånd!
Behoven och efterfrågan på kvalitet i välfärden är stora. De särskilda utmaningar vi står inför nu och kommande år är att ge hög kvalitet i förskolor och skolor för ett ökande antal barn och elever. Stora ansträngningar måste göras för att stärka likvärdigheten i skolan. Modellen med fokusskolor är ett exempel på hur det arbetet kan gå till. Allt fler av oss är äldre och antalet äldre än 80 år kommer att öka kraftigt de närmaste åren. Det är också i de åldrarna behoven av vård och omsorg ökar mest.
Att ha det tryggt och bra både under skolåren och på äldre dagar är grundläggande för ett välfärdssamhälle. Det handlar om så mycket mer än att lära sig fakta och sammanhang i skolan eller att få rätt mediciner som äldre. Det handlar i grund och botten om meningsfullhet i livet, att kunna leva ett rikt liv. Till det bidrar naturligtvis såväl fakta i skolan som rätt medicinering i äldreomsorgen, men det behövs något mer.
Välfärdsteknik är ett område som kommer att få en ökande betydelse och som medför många möjligheter att underlätta arbetet för personalen och för användaren genom att öka delaktighet, självständighet, aktivitet och trygghet för de som kan ta del av den. AI kan var en aspekt av välfärdstekniken och även den kommer att kunna utvecklas och tas i anspråk i all kommunal verksamhet. Vi socialdemokrater menar att det som ska driva tekniken framåt är allas möjligheter att använda sig av den, den ska vara en del av den generella välfärden. Den får inte skapa klyftor mellan den som har råd att använda tekniken och den som inte har det. Vårt mål är tydligt, välfärdstekniken ska verka förebyggande, den ska underlätta i livet och den ska främja hälsa.
Trygghet handlar i högsta grad om att barn kan växa upp i trygga miljöer. När så inte sker ska samhället vara starkt. Våld i nära relationer kan aldrig tolereras och handlingsberedskapen måste vara hög när barn och kvinnor far illa. Vi stödjer därför bland annat Kvinnojourens hemställan om ytterligare medel för att få bättre lokaler där man också kan ta emot fler kvinnor och barn.
För oss socialdemokrater innebär våra prioriteringar att områden som kultur, natur, fritid också tillhör väsentliga delar av välfärden. Biosfärområdet Kristianstads vattenrike betyder mycket som modellområde för hållbar utveckling, för både kunskaper och intresse för vår miljö. Det är områden som bidrar till att göra livet rikare, som bidrar till att bygga välstånd.
Arbete för ökat välstånd
Våra prioriteringar innebär också att vi behöver göra stora ansträngningar för att människor ska ha ett arbete att gå till. Det ger både mänskliga och samhälleliga vinster. Det vi brukar sammanfatta som ”arbetsmarknadspolitiska åtgärder” inrymmer en rad olika åtgärder, med bland annat studier, praktik, nystartsarbeten och lärlingsutbildningar. Åtgärder som dessa måste också omfatta personer med funktionsvariationer, som av olika skäl kan behöva stöd för att få en plats på arbetsmarknaden. Med rätt stöd och rätt åtgärder leder det ofta till vidare studier eller arbete. Det behövs eftersom vi har sektorer som lider av svår kompetensbrist, något det berättas om hos de flesta företag vi besöker.
Kommunens näringslivsenhet, skolans studie- och yrkesvägledningsverksamhet och arbete- och välfärdsförvaltningens arbetsmarknadsverksamhet behöver samverka mer för att hitta vägar till vidare studier och arbete inom branscher där det råder brist på arbetskraft. Det är nu särskilt viktigt att hålla en god och nära dialog med Arbetsförmedlingen, för att kunna ta i anspråk de arbetsmarknadspolitiska verktyg som tillhandhålls av staten. Det är inte acceptabelt med en så hög arbetslöshet samtidigt som många företag har svårt att rekrytera!
Arbetet ska vara en friskfaktor
Den viktigaste resursen som kommunen förfogar över är de anställdas arbete. Det är genom de insatserna som välfärdsuppdragen blir praktisk handling. Kvalitet uppstår i grunden i mötet mellan den anställde och kommuninvånaren. Det är hur det mötet sker och innehållet i det som avgör kvaliteten i välfärden. Avgörande för goda möten med kvalitet i välfärden är att de anställda har verktyg och förutsättningar för att ge goda möten. Det kräver en god arbetsmiljö och en hög grad av delaktighet i arbetes planering och genomförande. Det görs nu stora insatser i arbetet för en god arbetsmiljö. Det finns både medvetenhet och kunskaper hos många medarbetare. Det är bra! Men ännu är det allt för hög sjukfrånvaro. Kommunen måste framgent fortsätta att satsa på goda arbetsmiljöer. Arbetet ska man bli frisk av, inte sjuk! Det här är en avgörande fråga för kommunen som arbetsgivare!
En grön och hållbar tillväxt
Nya Zeeland har som första land i världen infört nya mått som ersätter det traditionella tillväxtmåttet BNP. Det nya måttet har fyra indikatorer för välmående: Socialt kapital, mänskligt kapital, naturligt kapital och finansiellt kapital. Det här ”välmåendemåttet” ska mäta vilken effekt långsiktiga politiska beslut får på människors liv.
I kommunen genomförs nu, under ledning av kommundirektören, ett bra arbete med att utveckla den strategiska färdplanen, som utgår från hållbarhetsmålen om social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Det i sig utgör en bra grund för att formulera mått för både välmående och grön och hållbar tillväxt. Det som nu genomförs i Nya Zeeland må förefalla visionärt, men även i vår kommun har vi verktygen för att formulera liknande mål. De här målen bör enligt socialdemokraternas mening också ligga till grund för ekonomiska prioriteringar när budgetar ska planeras och antas.
För kommunens del är det viktigt att vi första hand främjar en grön och hållbar tillväxt, för fler arbetstillfällen och ökade skatteintäkter. Vi ska ha ett klimat och ett förhållningssätt i kommunen som gör det intressant att etablera företag här. Det innovationsdrivna Krinova, med profilområdena mat, miljö och hälsa, är en nyckelaktör för en sund tillväxt i kommunen. Det är mycket positivt att näringslivets aktörer allt mer arbetar med att främja hållbarhet i sina verksamheter. Agenda 2030 är inte bara ord, det blir allt mer av konkret handling. Kommun, näringsliv, den idéburna sektorn och enskilda har alla viktiga roller i att bygga det långsiktigt hållbara Kristianstad.
Ekonomin
Kommunen står nu inför en ekonomiskt kärvare tid. Vi har förvisso många plusfaktorer, men det handlar om att prioritera rätt. Den SD- stödda M-KD- statsbudgeten försvårar våra ambitioner att hålla en hög kvalitet i välfärden. Så blir konsekvenserna när skattesänkningar för de som tjänar mest går före satsningar på välfärd. De resurserna hade behövts nu när vi har både fler unga och fler äldre. Den S- ledda regeringen har trots det aviserat höjda generella statsbidrag för mandatperioden, 20 miljarder kronor för hela perioden, med 5 miljarder i tillskott till kommunerna årligen. För Kristianstads kommun bör det innebära ytterligare cirka 100 miljoner kronor de kommande åren, med ett årligt tillskott på cirka 30-35 miljoner kronor. Hur mycket det faktiskt blir vet vi först när statsbudgeten läggs i höst. Klart är att dessa tillskott behövs för att trygga välfärden. Ser vi till Kristianstads kommuns ekonomiska situation nu kommer dessa medel dessvärre inte att vara tillräckliga. Som det ser ut nu måste noggranna prioriteringar göras.
Med de ökande behoven på grund av demografiska förändringar hör också de mycket stora investeringarna i nya förskolor och skolor, samt nya äldreboenden. Kommunkoncernens lånebörda ökar nu snabbt, för att inom 4-5 år beräknas uppgå till cirka 5 miljarder kronor. Det kommer även att påverka tillgängliga driftsmedel. För att minska lånebördan behövs ett ökat överskott i driftbudgeten, för att nå en högre grad av egenfinansiering av investeringarna. Vår uppfattning är att överskottet bör trappas upp till 2 % under kommande år.
Slutsatser
Vår övertygelse är att flertalet kommuninvånare är beredda att satsa stora ekonomiska resurser på välfärdens områden, om vi alla känner oss säkra på att resurserna hanteras riktigt och ansvarsfullt. Vår uppfattning är att de krav de demografiska förändringarna ställer kräver ett ökat statligt engagemang, med statsbidrag. Vi förordar inte att kommunalskatten höjs. Det är en platt skatt som inte tar hänsyn till ekonomisk förmåga. Men det innebär att vilken regering det än handlar om så måste den prioritera välfärd framför skattesänkningar för de som redan har goda ekonomiska resurser. Om inte så sker innebär det att kraven på den generella välfärden måste sänkas och det är en utveckling vi inte vill se.
Förslag:
Inför budget 2020 menar socialdemokraterna, mot den här bakgrunden, att det är ett antal områden som måste prioriteras i planeringsförutsättningarna. Det handlar om följande:
- Säkra och stärka resurserna till utbildning och omsorg.
- Hålla en hög ambitionsnivå för arbetsmarknadsåtgärder, de leder till utbildning och arbete.
- Se över hur stödet till föreningslivet kan stärkas.
- Ta fram underlag för att utveckla barnkulturen.
- Arbeta för att stärka och utveckla miljö- och klimatarbetet, med Agenda 2030 som utgångspunkt. Se över hur organisationen bäst kan främja det arbetet.
- Fortsatt fokus på arbetsmiljöåtgärder och goda arbetsmiljöer. Åtgärder tas fram under medverkan av arbetsplatserna.
- Fortsatt arbete med att stärka Krinovas utveckling, för innovationer och grön och hållbar tillväxt.
Åtgärder:
Eftersom det fortfarande råder osäkerhet om hur situationen för 2020 ser ut är det vår uppfattning att planeringsförutsättningarna i dagsläget bör innehålla ovan nämnda prioriteringar, kopplade till ett uppdrag till kommundirektören att belysa hur de prioriteringarna bäst kan nås. Målet ska också vara ett överskott om 1 % av driftbudgeten, 1,5 % 2021 och 2,0 % 2022.
Några hållpunkter för hur prioriteringarna kan uppnås är följande:
Ta i anspråk Delmosmedlen, 10 mkr.
Omfördelning inom hela kommunförvaltningen till förmån för att upprätthålla nivåerna vid volymökningar inom BUN och ON.
Se över den administrativa överbyggnaden för förvaltningarna i rådhuset och Östra kommunhuset, för en ökad samverkan mellan förvaltningarna.
Värdeöverföring från KKF.
Effektivare upphandlingar.
Räkna upp intäkterna för exploateringar.
Ökade generella statsbidrag, cirka 30-35 mkr 2020.
Först när en grundläggande genomlysning gjorts av åtgärder kopplade till prioriteringar, är det möjligt att också precisera siffror i en budget.
Kommunstyrelsen föreslås besluta att:
- Fastställa planeringsförutsättningarna i enlighet med föreslagna prioriteringar.
- Uppdra till kommundirektören att redovisa ett förslag till budget, kopplade till åtgärder, med utgångspunkt från föreslagna prioriteringar.
Kristianstad 2019-06-07
