En dålig undanflykt från verkligheten
När Magnus Nilsson tar sig friheten att tolka andras inlägg på denna sida, är det en dålig undanflykt från en verklighet i sin helhet , förenklad till en debatt om olika nivåer.
Ytterst handlar det om vilket samhälle vi vill utveckla och leda in i framtiden.
För mig och vi många är målet ett tryggt och solidariskt och jämlikare samhälle. Vilket innebär trygghet vid sjukdom, en pension att kunna leva på och vid tillfälligheter vid arbetslöshet.
Att solidariskt efter förmåga tillföra samhället resurser skapar möjlighet för alla att uppleva ”det goda samhället”
Magnus Nilsson och hans KD parti vill ett annat samhälle. I samklang med högerkonservativa krafter, allians intresse med Moderata samlingspartiet har dessa avhänt samhällets resurser med c:a 160 miljarder/årligen, Resurser som kunde skapa ökade sysselsättningar med löner att kunna leva på.
Magnus Nilsson hävdar vidare att han vill riva murar, frågan blir, vilka och för vem.
Historiskt och i nutid har högerkonservativ politik alltid lett till ett samhälle för vi och dom.
Låt inte ungdomsarbetslösheten bli en fråga om ingångslöner, Våra grannar i Danmark och Norge har ungefär samma ingångslöner som Sverige i dag men betydligt lägre ungdomsarbetslöshet.
En berättigad fråga inställer sig; hur låga skall ingångslöner betraktas som tillräckligt låga enligt borgerlig politik. Är Annie Lööfs (c) förslag att sänka dessa med 25 % också en tanke Magnus Nilsson kan dela?
Därför ber jag Magnus Nilsson beskriva vilket samhälle han som Kd potiker vill verka för och med vem.
Hittills har KD:s inte förstärkt vardagen för, singelhushåll, ensamstående föräldrar och pensionärers levnadsvillkor, vilket bland annat lett till att idag är fler under den relativa fattigdomsgränsen. Så till sist, debatten som förs om lägstalöner handlar ytterst om vilket samhälle vi vill ha.
För mig är ett solidariskt, rättvist och jämlikare samhälle ett samhälle där man kan leva på sin lön eller pension, med resurser som räcker till mat, hyra och skälig levnadsstandard.
Lars Olin
